Tankar efter handledningen den 25 mars

På handledningen diskuterade vi de frågor som vi skrivit inför handledningen (se inlägget Tankar inför handledningen den 25 mars). Vi fick konkreta förslag på hur vi kan gå tillväga vid användningen av concept cartoonen vid utvärderingen samt tips om hur vi kan lägga upp arbetet inför det kommande redovisningstillfället. Vi kom fram till att det är bra att göra en sammanfattning om det vi skrivit på bloggen för att vi ska kunna svara och redogöra för de frågor som kommer att behandlas vid redovisningstillfället, därmed ser vi om vi har fått med de olika områdena; liv, energi, materia och teknik.

Efter handledningstillfället bestämde vi att vi ska genomföra utvärderingarna av momentet Flyta - sjunka i grupp, både i förskolan och skolan, då vi ser fler fördelar att göra utvärderingen gruppvis än enskilt.

Tankar inför handledningen den 25 mars

Efter att vi nu har börjat genomföra våra lektioner och samlingar i skola och förskola funderar vi på hur vi på bästa sätt ska använda vår Concept Cartoon vid utvärderingen.

Detta är några av de frågor vi funderar kring;

Är det bäst att intervjua eleverna enskilt eller i grupp? Vi tänker oss att enskilt är bra eftersom man då tydligt kan få fram vad var och en lärt sig, medan i grupp kan det bli mer givande diskussioner där eleverna kan ta del av varandras lärande.

Hur utgår man från vår Concept Cartoon för att inte leda in eleverna på det som är felaktigt i denna?

I förskolan tänker vi att man kan utvärdera genom att utgå från själva samlingen och att det kan vara bäst i grupp, men att det då samtidigt kan bli svårt att se varje enskilt barns lärande.

Vi har även några funderingar om redovisningstillfället som vi skulle vilja ha förtydligade, till exempel vad som menas med fördjupning av ämnesteoretisk som didaktisk kunskap.

Handledning 11 mars 2010

Inför handledningen hade vi skickat iväg frågor som berörde vattnets faser och densitet samt hur man kan förklara fenomenet flyta och sjunka för barn och elever. Under handledningen fick vi en fördjupning inom vattnets faser, bland annat tog vi upp att det inte endast är temperaturen som avgör vilken fas vattnet befinner sig i utan det beror även på trycket. För att tydliggöra detta fick vi göra ett experiment där en bägare fylldes med ljummet vatten och sedan placerades en glaskupa över bägaren. Bägaren var placerad på en ställning som var kopplad till en apparat som minskade trycket inne i kupan, när trycket minskade kokade vattnet trots att det endast var ljummet.

Vi fick även en fördjupning om densiteten, hur hög densiteten är beror på molekylernas avstånd till varandra. När vatten är i fast form bildar molekylerna en struktur som liknar ett nät, det gör att vattnet utvidgas och även minskar i densitet. Vi fick även en jämförelse med hur andra ämnen fungerar för att se att vattnets egenskaper är unika då andra ämnen får en högre densitet i fast form.

Vi får fundera vidare på hur vi ska förklara för barnen/eleverna varför vissa saker flyter medan andra sjunker då det låg utanför vår handledares område. En tanke som har dykt upp är om fenomenet kan förklaras genom att berätta att alla föremål är uppbyggda utav små, små delar nästan som ”pusselbitar”. Ju närmare de är varandra desto tyngre blir föremålet för vattnet, vilket gör att det sjunker. Om det är långt mellan ”pusselbitarna” blir det luft däremellan vilket gör föremålet lättare för vattnet så att det kan flyta. Vi tycker att detta är en förenklad förklaring utan att sanningen frångås.

Handledning, ämne

Handledningen hade sin utgångspunkt i våra tidigare tankar kring vatten och liv. Handledningen gav oss en djupare förståelse för liv i vatten, exempelvis hur djur andas under vattnet och att det är en fördel att vara strömlinjeformad för att kunna röra sig fort i vattnet. Vi fick även en djupare inblick i vattnets betydelse för liv på land där växter tar upp vatten genom rötterna för att överleva och om de inte har rötter kan exempelvis dimma spela stor roll som fuktgivare. Hanledningen gav oss många ideér på områden att kunna fördjupa oss i och en sak kan vi konstatera efter dagen; inget liv utan vatten!

Tankar kring handledningen

Innan handledningen hade vi lite funderingar om vi hade tolkat uppgiftens utförande på ett sätt som liknar handledarens sätt att förstå den, alltså om vi tolkat uppgiftens delar rätt och fått med dem i vårt valda arbetsområde. Sedan tidigare hade vi bestämt att arbeta med vatten och redan innan handledningen hade vi valt att inrikta oss på varför saker flyter i vatten. Frågan som vi tänkt ställa till barnen var Hur kommer det sig att en badboll kan ligga ovanpå vattnet? samt frågan Hur kommer det sig att en badboll flyter i vatten? till eleverna. Att vi hade två olika frågor berodde på att vi var osäkra på om de yngsta barnen visste vad ordet flyta innebär.

Under handledningen fick vi bekräftat att vi tänkt uppgiftens utformning på ett liknande sätt som handledaren. Vidare diskuterade vi vad vi behöver ha för kunskaper inom området vatten innan vi kan undervisa barnen/eleverna. Vi kom fram till följande:
Liv

• Vattnets kretslopp
• Det som lever i och av vatten
• Miljöförstöring
• Rening av vatten

Materia

• Vattnets egenskaper – saltvatten, varmt & kallt vatten, gas, is
• Arkimedes princip
• Densitetbegreppet – flyter, sjunker
• Lösningsmedel

Energi

• Vattnets faser – fast, flytande, gas
• Vattnets kretslopp

Teknik

• Vattenkraft
• Vågkraft
• Rening av vatten
  (Vi anser att vissa fenomen går in under flera områden, därför återkommer de under flera rubriker.)

Vid handledningstillfället kom vi också in lite på barnens/elevernas kunskaper och att det är viktigt att utgå ifrån deras erfarenheter. Vi fick även en tankeställare vad gäller vår fråga, som vi tänkt ställa till barnen/eleverna, då det inte är lämpligt att utgå ifrån en badboll eftersom fokus kan läggas på bollens egenskaper istället för på vattnets. Därför bestämde vi oss för att ändra frågan till Hur tror du att det kommer sig att vissa saker flyter medan andra sjunker i vatten?

En tanke som har väckts hos oss efter handledningstillfället är hur vi ska förklara fenomenet flyta-sjunka, vilka begrepp vi ska använda, när vi presenterar det för barnen/eleverna.