Genomförande och utvärdering av lektionen och samlingen

”Flyta och sjunka”

Nu har även jag genomfört vår planerade lektion och lärandetillfälle ”Flyta och sjunka” i skolan och i förskolan.

I skolan höll jag lektionen i en halv förstaklass med 12 elever och jag upplevde att de liksom jag tyckte att det var roligt och engagerande. Vi hade två konkreta mål med lektionen i skolan som var att;

· Kunna föra ett resonemang utifrån sina teorier.

· Känna till att ett föremåls sammansättning och form har betydelse för dess flytförmåga.

Eleverna visade intresse och var delaktiga redan från början då vi tillsammans diskuterade begreppen flyta och sjunka. De fick sedan parvis diskutera utifrån om de olika föremålen jag visade skulle komma att flyta eller sjunka i vattnet. För att eleverna skulle få möjlighet att nå första målet uppmärksammade jag samtliga elever under diskussionerna och lät dem komma till tals och få berätta om sina teorier. Eleverna hade många bra tankar och erfarenheter som de nu fick möjlighet att dela med sig av. För att förklara att ett föremåls densitet har betydelse för flytförmågan ritade jag på whiteboardtavlan (precis som Mikaela tidigare redogjort för) och beskrev att alla föremål är uppbyggda av små, små delar (atomer och molekyler) som sitter olika tätt på olika föremål och att de även väger olika mycket. Detta tog eleverna till sig och fler av dem hänvisade till mina skisser på whiteboardtavlan i sina kommande teorier angående föremålens flytförmåga.

Då vi fört diskussioner utifrån varje föremål och sedan testat flytförmågan på varje föremål fick eleverna en uppgift som gick ut på att de skulle försöka forma en modellerklump så att den kunde flyta. Genom detta fick eleverna möjlighet att förstå att även ett föremåls form är betydande för flytförmågan. Eleverna provade att forma leran på olika sätt, en pojke valde att forma sin lera till en kub med ett hål i och en flicka som långsmal vas, ingen av dessa kunde dessvärre flyta. En flicka formade leran till en båt som kunde flyta, strax därefter hade de flesta eleverna format sin lera till båtar eller skålar som alla kunde flyta. Jag påvisade att när leran har denna form så tränger den undan mer vatten än vad leran själv väger och kan då flyta, men att när leran är formad som en klump tränger den inte undan så mycket vatten som den själv väger och därför sjunker den.

Efter drygt en vecka genomförde jag utvärderingen i grupp utifrån vår Concept Cartoon. Eleverna hade då inga svårigheter att gemensamt diskutera och komma fram till vilka påståenden som var riktiga och vilka som delvis var felaktiga. Det jag tyckte var riktigt roligt var att eleverna relaterade till det vi pratat om under lektionen och även till de föremål vi testat flytförmågan på. En flicka beskrev att föremål är uppbyggda av små delar och olika föremåls delar sitter olika nära varandra samt att ett föremål är tungt för sin storlek om delarna sitter tätt. Vid denna utvärdering anser jag att jag fick bekräftat att samtliga elever nådde våra två konkret mål med lektionen. Med vår Concept Cartoon som stöd i utvärderingen upplevde jag att eleverna blev fokuserade på innehållet och var engagerade i diskussionerna.

Vid intervjuerna jag gjorde någon vecka innan lektionen ställde jag frågan ”Hur kommer det sig att vissa saker flyter och vissa saker sjunker i vatten?”. Då jag nu efter utvärderingen av lektionen jämför svaren från intervjuerna med diskussionen vid utvärderingen upptäcker jag att eleverna fått fördjupad kunskap i fenomenet. Vid intervjun var samtliga elever inne på att tunga föremål sjunker och lätta flyter, vid utvärderingen relaterade de till ett föremåls sammansättning och form för att förklara flytförmågan.

I förskolan genomförde jag lärandetillfället med tre barn som var fyra och fem år, här hade vi valt dessa två konkret mål;

• Våga ge uttryck för sina tankar gällande fenomenet.
• Kunna innebörden av begreppen flyta och sjunka.

Jag började samlingen med att ställa frågorna vad begreppet flyta och sedan sjunka betyder. Barnen fick gemensamt försöka förklara fenomenen och när jag ansåg mig säker på att barnen förstod begreppens innebörd fortsatte jag med samlingen. Jag började med att låta dem ställa hypoteser om huruvida ett äpple och en sten i samma storlek skulle komma att flyta eller sjunka i vattnet, alla förutom ett barn (som vid sina teorier kring samtliga föremål dubbelgarderade sig) trodde att stenen skulle sjunka och äpplet flyta. Det visade sig att de hade rätt, de fick då känna på båda föremålen samtidigt och konstaterade att stenen var tyngre än äpplet. Jag försökte förtydliga anledningen till att stenen sjönk och äpplet flöt genom att säga att stenen är tung för sin storlek och då tung för vattnet medan äpplet är lätt för sin storlek och då lätt för vattnet.

Vi diskuterade gemensamt flytförmågan kring de övriga föremålen som var; pinne, gem, plastflaska, enkrona, legobit och tärning av plast för att sedan testa den i vattnet. Barnen var aktivt delaktiga genom att ställa hypoteser och ha funderingar kring föremålen och om de skulle komma att flyta eller sjunka. Genom detta kunde jag se att samtliga med undantag av ett barn klarade att nå det första målet som var att våga ge uttryck för sina tankar gällande fenomenet.

Efter lite mer än en vecka genomförde jag utvärderingen i grupp med barnen med utgångspunkt i den genomförda samlingen. Barnen kom ihåg och relaterade till de olika föremål vi testat flytförmågan på och de kunde berätta om föremålen flöt eller sjönk. De kom även ihåg att äpplet flöt medan stenen sjönk samt att detta berodde på att stenen var för tung för vattnet och att äpplet var lätt för vattnet. Jag kunde vid denna utvärdering konstatera att barnen klarade att nå det andra konkreta målet vi hade med samlingen eftersom samtliga kunde innebörden av begreppen flyta och sjunka.