Litteraturseminarium måndag den 8 februari 2010

”Utgångspunkter i undervisningen”

Vi i basgrupp 8a var representanter för den vetenskapliga artikeln av Garbett, Dawn (2003).

De utgångspunkter Garbett (2003) förespråkar i sin artikel är att lärarstudenter bör få mer ämneskunskaper i naturvetenskapliga ämnen på lärarutbildningen. Detta menar Garbett (2003) skulle leda till en bättre kvalitet både då det gäller övningar som tillämpas samt vid ut- och inlärningstillfällen. Pedagoger med begränsade kunskaper i ämnet har inte förmågan att lära barnen hur de ska:

· Upptäcka och lösa problem

· Värdera och använda resonemang för att stödja slutsatser

· Ifrågasätta naturvetenskapliga fenomen

Då pedagogen har goda kunskaper kan pedagogen ställa utmanande och meningsfulla frågor som leder till att barnen kan ta till sig nya tankar, idéer och kunskaper. Ju mindre kunskaper pedagoger har desto svårare för dem att följa barnens resonemang och utforska, det blir då mer lärarlett eftersom barnen inte blir så aktiva. Garbett (2003) anser att pedagogen ska planera lärtillfällen som är fängslande, ifrågasättande, begreppsmässiga, sammanhängande och kunskapsbyggande för barnen. Ytterligare en sak Garbett (2003) tar upp är att pedagoger ofta inte har tillräckligt med bakgrundskunskaper för att integrera innehåll och pedagogik. Då pedagogen har ämneskunskaper bidrar det till att denne blir en bättre pedagog genom att pedagogen då kan välja metod och arbetssätt som är relevant utifrån innehållet. Enligt Ginner och Mattsson (1996) satsas det stora summor på ämnet teknik i skolan i Nya Zeeland och en del av de pengarna går till lärarfortbildning vilket ses som oerhört viktigt.

Lärande driver utveckling snarare än att utveckling driver lärande skriver Garbett (2003), barnen bör vara aktiva då de skapar lärande. En bra pedagog ska främja och erbjuda barn lärande inom naturvetenskap utan att tillämpa traditionell undervisning, med andra ord ska barnen själva få upptäcka och konstruera för att förstå världen runt omkring. Detta är något även Sjöberg (2000) tar upp genom att belysa att man inte kan ta över andras kunskaper utan själv måste konstruera den för att förstå, vilket är ett konstruktivistiskt synsätt på kunskap och lärande.

Vi anser att det är viktigt att som pedagog ha goda ämneskunskaper i naturvetenskap. Det är något vi ser som nödvändigt för att i verksamheten kunna fånga upp och utgå från vardagliga händelser för att skapa lärande. Frågan är vart man som pedagog ska tillägna sig dessa kunskaper, Garbett (2003) menar att det är på lärarutbildningen man ska erbjudas dem. Vi är kluvna i frågan, detta eftersom vi menar att lärarstudenter redan borde ha grundläggande ämneskunskaper då det är ett antagningskrav, samtidigt inser vi att det är stora skillnader i kunskaper från student till student och därför inte fel med repetition på högskolan.

Lärandet anser vi skapas då barnen får vara delaktiga och aktiva vid lärandetillfällen. Barnen bör också få möjlighet att integrera med varandra och med pedagogen för att få kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Litteratur:

Garbett, Dawn (2003). Science education in early childhood teacher education: Putting forward a case to Enhance Student Teachers’ Confidence and competence. Research in science education.

Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildningen kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.