Jag har läst om ett experiment som pedagogen bland annat kan använda sig av när den talar/undervisar om vattnets kretslopp då det handlar om vatten som avdunstar. Experimentet är beskrivet av Devonshire (1994) och visar att salt som lösts upp i vatten lämnas kvar när vattnet avdunstar. Jag anser att man som pedagog, genom experimentet, kan lyfta fram avdunstningens procedur samt synliggöra för barnen/eleverna att salt som bland annat finns i havsvatten inte följer med när vatten från haven avdunstar. I experimentbeskrivningen förklarar Devonshire att man kan fylla en glasburk med varmt vatten och sedan tillsätta salt i vattnet, lite i taget så att det löser sig. Man ska fortsätta att hälla i salt tills saltlösningen är mättad vilket den är när det samlas korn på botten som inte löses upp. Burken ska sedan stå några dagar så att vattnet avdunstar, men innan hängs ett snöre ner i burken. Snöret sätts fast i en penna och det har en klump modellera i änden som fungerar som tyngd. Vartefter som vattnet avdunstar bildas det sedan saltkristaller (vilka går att arbeta vidare med genom att barnen/eleverna exempelvis kan titta på dess utformning i förstoringsglas). Jag menar att barnen/eleverna tydligt, genom experimentet, kan se att vattenmängden minskar undan för undan i burken även att saltet stannar kvar trots att vattnet försvinner (avdunstar). På så vis kan pedagogen diskutera med barnen/eleverna om vad de tror händer med vattnet och hur saltet kan vara kvar i burken. Pedagogen kan även förklara att ämnen som lösts upp i vatten lämnas kvar när vattnet avdunstar samt ge exempel på det.
Referenser
Devonshire, H. (1994). Vatten. (Lagergren, B., övers.). Stockholm: Berghs Förlag. (Original publicerat 1991)
Referenser
Devonshire, H. (1994). Vatten. (Lagergren, B., övers.). Stockholm: Berghs Förlag. (Original publicerat 1991)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar