Vattentillgången i världen

Andersson (2008) skriver att trots den stora mängd vatten som finns på vår jord är vatten en bristvara. Han menar att en halv miljard människor lever i områden som klassas som ”water-stressed”. På grund av överuttag sjunker vattennivån bland annat i Kina, Mellersta Östern, Nordafrika och USA enligt Andersson. Edman och Klein (1997) hävdar att världens sötvattentillgångar skulle kunna räcka till ungefär dubbelt så många människor som idag och ändå är det vattenkris på vår planet. De skriver att många utvecklingsländer har stor vattenbrist som i många fall beror på att de ligger i torrzoner, men även på misshushållning som i sin tur beror på fattigdom. Författarna menar att en stor orsak är att man skövlar skog för att få ved till matlagning och timmer till husbygge. Detta leder till jordflykt och ökenutbredning som i sin tur leder till minskad nederbörd och att vattnet sätts i rörelse när buskar och träd försvinner, vilket gör att man inte kan ta till vara vattnet.

.

Rosén (1996) tar upp sju orsaker till vattenbrist, vilka är: dåliga naturliga förutsättningar, för hård betning av boskap, sänkning av sjöar och utdikning av våtmarker, kalavverkning av skog, föroreningar av vattensystem, klimatförändringar och krig. Han menar även att det ofta är flera orsaker som samverkar och leder till svår torka.

.

Enligt Andersson (2008) påverkar människan vattencykeln genom att anlägga dammar och avleda vatten från floder och sjöar för bevattning, industriella processer och till hushåll med mera. Han menar att stora reservoarer gör att vattnet flödar långsammare och i en del områden överstiger förbrukningen det förnybara tillflödet. Han ger norra Afrika och Mellersta östern som exempel och menar att 120 procent av förnybart vatten används där och för att klara det förbrukas grundvattnet i snabbare takt än det förnyas. Alfredsson, Bjärbo, Hjort, Lindén, Norberg och Nyberg (2003) tar upp att vattenkraftverk kan innebära betydande ingrepp i naturen även om det ur en teknisk synvinkel är en miljövänlig energikälla. De skriver att regleringen av vattnet innebär att vattnet magasineras i stora magasin vilket sätter stora arealer under vatten och torrlägger andra. Edman och Klein (1997) tar upp att människan i okunskap och girighet ”stressar” vattnet på olika sätt och ett exempel på detta som de tar upp är just att vi dämmer upp vatten och vänder floder för att framställa elström och bevattna åkrar.

.

Edman och Klein (1997) tar upp att vattenförbrukningen i världen är orättvist fördelad. De skriver att ett genomsnittligt hushåll i Afrika får nöja sig med cirka fem liter vatten per dygn, medan en amerikansk eller svensk familj i genomsnitt använder 500-800 liter. Rosén (1996) skriver att vi i Sverige är lyckligt lottade när det gäller vattentillgångar. Han menar att om man jämför med många andra länder lever vi i överflöd.

.

Ett annat problem med vattentillgången som Edman och Klein (1997) tar upp är att vattnet i tropikerna är smutsigt och smittbärande. FN:s världshälsoorganisation (WHO) anser enligt författarna att 80 procent av världens sjukdomar hänger samman med nedsmittat vatten. De skriver även att varje år dör 10-25 miljoner människor i sjukdomar orsakade av orent vatten och bristande hygien.

Referenser

Alfredsson, A., Bjärbo, A., Hjort, G., Lindén, B-O., Norberg, R. & Nyberg, Y. (2003). Teknisk basbok. Stockholm: Liber.

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Edman, S. & Klein, J. (1997). Vårt hem i universum – En berättelse om utveckling och miljö. Lund: Studentlitteratur.

Rosén, B. (1996). Vårt dagliga vatten. Spånga: Spånga tryckeri.