Några tankar om genomförd lektion

Idag har jag genomfört lektionen Flyta – sjunka som vi i basgruppen tillsammans har planerat för elever i årskurs ett. Både eleverna och jag tyckte att det var roligt och samtliga nådde upp till målen som var kunna föra ett resonemang utifrån sina teorier och känna till att ett föremåls sammansättning och form har betydelse för dess flytförmåga. Innan var jag lite orolig för att eleverna skulle ha svårt att nå upp till det andra målet, men jag använde mig av förklaringen som vi skrivit om tidigare på bloggen (i Handledning 11 mars 2010) och det visade att den var på en nivå som eleverna kunde ta till sig. Dock lade jag till att ”pusselbitarna” väger olika beroende på vilket ämne det är, exempelvis att järnets ”pusselbitar” är tyngre än plastens. Ytterligare en sak som jag tydliggjorde var att föremålets form har betydelse, jag förklarade att den mängd vatten som ett föremål trycker undan måste väga mer än föremålet om saken ska flyta, väger vattnet som trycks undan mindre än föremålet så sjunker saken. När eleverna testade om sakerna flöt eller sjönk fick de förklara varför varje föremål flöt alternativt sjönk, detta argumenterar jag för är en bidragande orsak till att samtliga elever nådde det andra målet. När eleverna förklarade flytförmågan hos föremålen beskrev de både i ord samt visade hur pusselbitarna satt ihop med hjälp av sina händer där fingrarna föreställde pusselbitarna. Att de tog hjälp av händerna berodde antagligen på att jag tog hjälp av mina fingrar när jag förklarade fenomenet för dem. En annan intressant sak var att inget par lyckades att forma lerklumpen så att den flöt på första försöket då de gjorde dem platta och runda som en pannkaka eller som en platt orm. Men när de sedan fick försöka igen kom de på att de kunde forma leran som en skål så att den flöt.

Jag har även gjort intervjuer med eleverna, frågan som ställdes var Hur kommer det sig att vissa saker flyter och vissa saker sjunker? Svaren som jag fick när jag intervjuade dem för några veckor sedan skiljer sig från dem jag fick efter lektionen. Vid första tillfället uttryckte eleverna att de saker som är lätta flyter medan de som är tunga sjunker, någon nämnde även att luften i ett föremål har betydelse. Nu efter lektionen kunde samtliga intervjuade förklara att det beror på hur ”pusselbitarna” är placerade (om de har mycket luft mellan sig eller inte) och ifall materialet har tunga eller lätta ”pusselbitar”. De visste också att ett föremåls form har betydelse för dess flytförmåga.

Nedan följer våra (grupp 8a:s) planeringar för lärandetillfället i skolan och förskolan.

Planering för lärandetillfälle i skolan

Rubrik: Flyta - sjunka

Vem: Årskurs ett (halvklass).
Tid:

Övergripande mål
Utifrån läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998).

Mål att sträva mot

• Att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem.
  

Mål att uppnå

• Att varje elev efter genomgången grundskola känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga […] kunskapsområdena.
  

Mål utifrån kursplanen för Naturorienterade ämnen
(Skolverket, 2006).
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

• Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier […]
  

Konkreta mål

• Kunna föra ett resonemang utifrån sina teorier.
• Känna till att ett föremåls sammansättning och form har betydelse för dess flytförmåga.
  

Pedagogens mål

• Ge eleverna möjlighet att diskutera och pröva sina teorier.
• Ge eleverna möjlighet till grundläggande förståelse för fenomenen flyta – sjunka.
  

Material: Balja, vatten, sten, äpple, pinne, gem, plastflaska, mynt, legobit och tärning av plast, modellera, papper och pennor.

Genomförande

• Presentera lektionens innehåll.
• Fråga eleverna om de vet vad som menas med flyta och sjunka.
• Dela in eleverna i par.
• Presentera föremålen som eleverna sedan parvis får diskutera och skriva ner vad som händer när man sänker ner dem i vatten (flyter eller sjunker föremålen).
• Eleverna får parvis framföra vad de kommit fram till om ett föremål åt gången samtidigt som vi tillsammans testar föremålets flytförmåga i vatten.
• Under diskussionen redogör pedagogen för hur det kommer sig att vissa föremål flyter medan andra sjunker.
• Pedagogen frågar eleverna om de tror att en klump modellera flyter eller sjunker i vatten.
• Eleverna får sedan ett problem att lösa: Hur kan man få lerklumpen att flyta?
• Eleverna får parvis diskutera hur de kan lösa problemet för att sedan rita och skriva vad de kommit fram till.
• Varje par får en klump lera att forma utifrån deras hypotes.
• Ett par åt gången får gå fram och visa och förklara hur de tänkt när de utformat sin modell.
  Övriga par får gissa om de tror att den flyter eller sjunker i vatten.
• Eleverna får pröva modellen i baljan för att se om den flyter eller inte.
  

Utvärdering

• Tyckte eleverna att det var roligt?
• Kunde samtliga elever föra ett resonemang utifrån sina teorier?
• Känner samtliga elever till att ett föremåls sammansättning och form har betydelse för dess flytförmåga?
• Lyckades jag ge eleverna möjlighet att diskutera och pröva sina teorier?
• Lyckades jag ge eleverna möjlighet till grundläggande förståelse för fenomenen flyta och sjunka?
• Fanns det några vinnare/förlorare?
• Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
• Är det något jag skulle behöva ändra på till nästa gång?

Planering för lärandetillfälle i förskolan

Rubrik: Varför flyter saker på vatten?
Vem: Grupp på cirka 5 stycken
När:

Övergripande mål
Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, i Lärarförbundet (2006) ska förskolan sträva efter att varje barn ska:

• Utveckla sin förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar.
• Utveckla förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.

Konkreta mål
Barnen ska:

• Våga ge uttryck för sina tankar gällande fenomenet.
• Kunna innebörden av begreppen flyta och sjunka.

Pedagogens mål

• Stödja och ge barnen möjlighet att uttrycka sina tankar.
• Ge barnen möjlighet till grundläggande förståelse för fenomenen flyta och sjunka.

Material: Balja, vatten, sten, pinne, äpple, gem, plastflaska, enkrona, legobit och tärning av plast.

Genomförande

• Presentation. Presentera samlingens innehåll och fråga barnen om de vet vad flyta och sjunka innebär.
• Experiment. Experimentera med de olika föremålen genom att barnen först får ställa en hypotes kring ett föremål om det flyter eller sjunker innan de praktiskt får pröva vad som händer.
• Hämta ett föremål. Samtliga barn får hämta varsitt föremål och ställa en hypotes kring det, en i taget får sedan delge de övriga sin hypotes innan den prövar praktiskt vad som händer.
• Varför flyter vissa saker? Fråga barnen om vad de tänker om varför vissa saker flyter på vattnet samt varför vissa sjunker i vattnet.
• Förklara fenomenet. Förklara fenomenet på en enkel nivå för barnen genom att använda ord och begrepp som de förstår.

Utvärdering

• Tyckte barnen att det var roligt?
• Vågade alla barn ge uttryck för sina tankar gällande fenomenet?
• Kan samtliga barn innebörden av begreppen flyta och sjunka?
• Lyckades jag stödja och ge barnen möjlighet att uttrycka sina tankar?
• Lyckades jag ge barnen möjlighet till grundläggande förståelse för fenomenen flyta och sjunka?
• Fanns det några vinnare/förlorare?
• Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
• Är det något jag skulle behöva ändra på till nästa gång?