Några tankar om genomförd aktivitet i förskolan

Jag har precis som Louise genomfört aktiviteten Flyta – sjunka på förskolan idag, det var lite annorlunda mot i skolan som jag har beskrivit i tidigare inlägg. Jag fann det mycket svårare att förklara varför vissa saker flyter/sjunker för barnen än för eleverna. När jag förklarade för barnen utgick jag ifrån samma förklaringsmodell som vid tillfället med eleverna (se Handledning 11 mars 2010), men dock inte lika ingående. Jag nöjde mig med att klargöra att ”pusselbitarna” väger olika mycket i skilda föremål samt om föremål sjunker så sitter ”pusselbitarna” tätt ihop medan de sitter långt ifrån varandra och har luft emellan sig om de flyter. Därmed tog jag inte upp att föremåls form har betydelse för flytförmågan samt att det beror på hur mycket vattnet som trängs undan väger.

Barngruppen bestod av sex barn i blandad ålder, den yngste hade inte fyllt tre än medan den äldste var fem år. Därmed skiljde sig barnens tidigare erfarenheter en hel del åt, intervjuerna som gjorts innan visade att vissa inte visste vad flyta och sjunka innebär medan andra förklarade att lätta saker flyter och tunga sjunker. Vid lärandetillfället började jag med att prata om innebörden av begreppen flyta och sjunka, jag förklarade på olika sätt och upprepade för att de som inte hade några förkunskaper skulle förstå. Därefter fick barnen ställa hypotes om saken som jag visade flyter eller sjunker innan de fick testa vad som hände med var sitt föremål i baljan med vatten. Barnen började med att ställa hypotes om pinnen och sedan stenen, därpå förklarade jag fenomenet flyta – sjunka. Jag använde mig av händerna där fingrarna föreställde ”pusselbitarna” för att visa hur dessa sitter i saker som flyter (se bild 1) respektive sjunker (se bild 2) eftersom det skulle bli konkret. Enligt planeringen skulle barnen egentligen fått hämta varsitt föremål samt ställt hypotes och testat, men jag märkte att barnen började tappa koncentrationen och fick ”myror i rumpan” så jag valde att runda av aktiviteten där istället. Samtliga barn nådde, trots det, upp till målen som var Våga ge uttryck för sina tankar gällande fenomenet samt Kunna innebörden av begreppen flyta och sjunka. Flera barn (även yngre) kunde också med hjälp av sina händer visa hur material som flyter är uppbyggt samt hur det som sjunker är konstruerat.

Både vid tillfället i skolan och idag observerade jag Louise när hon genomförde samma aktivitet och lektion. Jag tycker det har varit intressant att få observera för då uppmärksammar man saker som man inte ser när man själv genomför lärandetillfället, sedan har jag fått möjlighet att jämföra mitt lärandetillfälle med det som Louise hade. Det har också varit positivt att få respons på det jag har utfört då jag inte har reflekterat över en del saker som den som observerat mig lagt märke till. I och med att ett samtal har förts efteråt mellan observatören och mig har det bidragit till att jag har kunnat utvecklas i min roll som pedagog/lärare.


Bild 1 till vänster, Bild 2 till höger