måndag 8 mars 2010

Utforskande arbetssätt, vatten som lösningsmedel och vattnets faser

Jag läste i Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) om lärarstudenter som fått arbeta utforskande med naturvetenskapliga fenomen där de fått konstruera utforskningsbara frågor, ställa hypoteser och tänka ut en undersökning som kan ge svar på frågan. Detta anser jag vara ett bra sätt att arbeta på både när det gäller vuxna och äldre och yngre elever/barn. Jag upplever att lärandet blir större och även bestående i större utsträckning genom att själv få vara delaktig i hela processen.

.

Några av studenterna som Elfström et al. (2008) skriver om ville ta reda på hur vägsalt fungerar. Detta fenomen möter man ju i stort sett dagligen under vintern och de flesta vet även att man saltar vägarna för att halkbekämpa, men hur fungerar det egentligen? Författarna beskriver att studenterna upptäckte att smältvattnet som saltet smält var många minusgrader, vilket de ansåg vara konstigt då deras hypotes var att smältvattnet borde vara över 0˚ C eftersom det nu var i flytande form. Så nu återstod det för dessa studenter att ta reda på förklaringar till hur det kunde komma sig att det var på detta sätt.

.

Elfström et al. (2008) ger en förenklad förklaring till varför isen smälter och att smältvattnet är minusgradigt. De skriver att när is smälter till vatten behövs värme (energi) och när vatten ska övergå till gasform (kokning eller avdunstning) behövs ännu mer värme (energi). Författarna menar även att det är på samma sätt när processen går åt andra hållet, fast tvärt om. När vattenånga kondenseras eller vatten fryser till is sker en borttrasport av värme. Elfström et al. skriver även att salt vill lösa sig i vatten, men när det inte finns något vatten utan bara is kommer isen sträva efter att smälta så att saltet kan lösa sig. För att förklara det minusgradiga smältvattnet skriver författarna att detta beror på att det krävs värme för att isen ska smälta och bryta attraktionen mellan vattenmolekylerna. De menar att värmen måste tas från något och i detta fall tas den från smältvattnet, det vill säga den lösning som bildats när isen smälte och alltså blev studenternas smältvatten minusgradigt.

Referenser

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

1 kommentar:

  1. Intressant! Jag hade ingen aning om att smältvattnet kunde vara minusgradigt.

    SvaraRadera